Det har talats om ämnet flera år,dess positiva effekt på mag/tarmhälsan.Att man inser mer och mer hur viktigt det är med god mag/tarmhälsa och hur det samspelar med kroppen i övrigt.
Men forskare har även på senare tid börjat belägga mag/tarm-systemets inverkan på kroppens immunförsvar. Aktuella Coronapandemin har öppnat upp vägar som tidigare inte diskuterats i nån större omfattning.Nämligen betydelsen av kroppens immunförsvar vid pandemier som denna och kommande.För vi kan förvänta oss liknande utbrott i framtiden,men då med andra virus än covid-19.Det är väl ganska rimligt att anta att diskussionerna tiden efter Coronavirusets härjningar kommer handla om hur förebygga istället för att panika varje gång vi får ett nytt utbrott.
Men om vi först gör en A-B-C över de uttryck man bör förstå innebörden i.
Mikrobiom : Är de mikroorganismer som lever samlade i en viss biologisk miljö.
Mikrobiota : Är den samling av mikroorganismer – såsom bakterier, svampar och virus – som lever naturligt i mag- och tarmkanalen.Här finns runt 100 000 miljarder bakterier som tillsammans väger mellan 1,5-2 kilo.
Tarmflora : Är den del av mikrobiotan som finns i tarmen.
Dysbios : Är ett annat ord för obalans som uppstått mellan goda och onda bakterier i tarmfloran.
Probiotika : Är ett annat ord för levande bakterier som kan ha en positiv effekt på hälsan.
En stor del av dessa goda bakterier är så kallade mjölksyrabakterier som är vanliga i olika typer av probiotiska tillskott och livsmedel.
Prebiotika : Är en typ av fibrer som fungerar som mat till bakterierna i tarmen och hjälper dem att trivas.
Dessa fibrer passerar orörda genom tunntarmen och börjar förbrännas först i grovtarmen av våra tarmbakterier.
Man kan säga att tillförsel av prebiotika säkrar en bra tarmhälsa genom att stimulera de goda tarmbakterierna.
Synbiotika : Är en blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika). WHO:s definition av probiotika är ”levande mikroorganismer som när de tas i lämplig dos har positiva effekter på hälsan”, och prebiotika betyder “för bakterien”. Fibrer är helt enkelt mat till bakterierna så att de ska kunna växa sig starka och mångdubbla sig när de väl är på plats i tarmen.
Kikar vi då på användningsområden som på senare tid baseras och förknippas med prebiotika.
Hudvårdsprodukter
Huden är en stor yta väl exponerad för bakterier,såväl goda som onda.
Får vi ett sår på huden riskerar vi en infektion om hudens goda bakterier tillsammans med kroppens immunförsvar inte klarar att hålla onda bakterier från att tränga in i kroppen.
Huden är det första hindret för bakterier att tränga sig igenom utifrån.
Från en större hudvårdstillverkare (ACO) :
Probiotika, prebiotika, mikrobiom… Det kan kännas omöjligt att hålla koll på alla olika begrepp, men ACOs brand manager, Niina Alanko ger dig svar på allt du undrar om prebiotika – stjärningrediensen i ACOs nya serie Sensitive Balance!
Vad är prebiotika?
På huden har vi en mikroflora av goda bakterier, som gör att hudens yta blir intakt för att huden bättre ska kunna motstå dåliga bakterier och oönskad svamp. Prebiotikan hjälper till att begränsa tillväxten av dessa oönskade bakterier och svampar. Man kan säga att prebiotika matar och ger näring till hudens goda bakterier, samtidigt som prebiotikan stärker hudens mikrobiom, det vill säga hudens mikroorganismer, genom att de goda bakterierna ökar. Resultatet blir en starkare hud.
Vad gör prebiotika i hudvård för huden?
– Prebiotika hjälper till att förbättra hudens naturliga balans och hjälper mikrofloran att frodas genom att mata de goda bakterierna och skapa en frisk och hälsosam hy. Huden får också näring och blir återfuktad, mjuk och följsam och mindre stram.
Vilken hudtyp bör använda produkter prebiotika?
– Hudvård med prebiotika passar alla hudtyper, men främst känslig hy som kan kännas torr, röd, stram och klia.
I en artikel från i våras uppmärksammas betydelse av "goda" bakterier för människas hud.
Artikeln gör en riktigt bra sammanfattning som är tillämpbar rent generellt för den ämnesintresserade.
Så kan bakterier i hudvård hjälpa mot akne, rosacea och eksem
I skönhetsvärlden är hudens mikrobiom under lupp (bokstavligen), och
ingredienser som prebiotika och probiotika ger nya nycklar till balans i den
viktiga bakteriefloran. Häng med in i bakteriernas spännande värld.
Varför snackar alla om bakterier?
Forskningen de senaste tio åren har gjort enorma framsteg i att förstå hur betydelsefullt kroppens mikrobiom – alltså bakterier, svampar och andra mikroorganismer som lever i och på oss – är för hälsan, både den kroppsliga och mentala. Mest vet vi om tarmens mikrobiom, och hur vi kan boosta de goda, immunstärkande bakterierna med fiberrik kost, probiotiska tillskott och fermenterad mat. Tarmfloran har också stor betydelse för hudhälsan. Att förstå bakterierna i hudens mikrobiom är nästa stora forskningsområde.Vilken roll spelar bakterierna på huden?
Vår hud är ett komplicerat ekosystem av levande mikroorganismer och celler. En hälsosam miljö där naturliga bakterier lever och kan föröka sig i harmoni är grunden för en lycklig barriär som skyddar oss mot att oönskade saker kommer in i kroppen, samtidigt som den håller kvar viktig fukt på insidan. När mikrobiomet rubbas hamnar huden i obalans. Vi kan bli torra, drabbas av eksem, rosacea och akne. I dag har vi förstått att överdriven renlighet, onödigt mycket antiobiotika och att vi inte längre lever nära naturen kan skapa oordning i bakteriefloran. Roliga fakta: barn i familjer med hund drabbas mer sällan av eksem.Okej, men bakterier i hudvård?
Det händer massor runt om i världens laboratorier som ger oss nya verktyg att optimera hudens välmående, lindra hudsjukdomar och skydda mot oönskade mikrober. Redan nu finns mycket mikrobiotisk hudvård på marknaden med prebiotika, probiotika eller postbiotika.Vad är skillnaden på prebiotika, probiotika och postbiotika?
Bios betyder liv, och pre- (före), pro- (för) och post- (efter) kan ge oss en vink om skillnaderna. Prebiotika är ämnen som fungerar som mat åt de goda bakterierna – tänk på dem ungefär som gödsel för din prunkande bakterierabatt. Faktum är att prebiotiska ingredienser, som oligosackarider, länge har använts i hudvård, men det är först nu man börjat kommunicera dem som nyttigt bakteriefoder. Probiotika är levande bakterier, men de är ovanliga eftersom tillverkningsprocessen är full av utmaningar. Postbiotika är biprodukter av fermenteringsprocesser som ger probiotisk effekt utan att vara levande bakterier."Sömn
På senare tid har man insett att de kroppsproducerade ämnena seratonin och melatonin har påverkan på vår sömn.Brist på dessa hormoner ger en sämre sömnkvalitet.Seratonin produceras i tarmen,men även melatonin vilket kanske förvånar då många (ink undertecknad) trodde att ämnet produceras i hjärnan (epifysen).Studier har dock visat att människas tarm producerar 400 gånger mer melatonin än epifysen.Melatonins påverkan på sömn är vederlagd och läkare skriver ofta ut receptbelagd medicin innehållande detta ämne.Men eftersom man kan få kroppen att producera tillräcklig mängd melatonin på egen hand börjar man kika åt sådana åtgärder istället.
I en uppmärksammad dokumentärfilm från 2017 av Michael Mosley (grundare av 5:2 dieten) som heter Sanningen om sömn hade man en testpanel av människor med sömnproblem.De fick testa 4 olika sätt att förbättra sin sömnkvalitet.
Michael Mosley hade hört talas om att intag av prebiotika kunde förbättra sömnen och då han själv hade sömnproblem testade han i filmen att under 7 dagar äta prebiotika.Det visade sig att intag av prebiotika var den bästa kuren för att få bättre sömn.
Michael konsulterade då en forskare för att få svar på varför prebiotika så tydligt förbättrade hans sömn.
Forskaren konstaterade att fibrer som bryts ner i tarm/mag-systemet producerar molekyler vilka visade sig ha positiv inverkan på sömnen.Han var förvånad över att intaget av prebiotika hade så snabb effekt och ansåg att det borde forskas mer på kopplingen prebiotika-sömn.
Dokumentären kan ses på SVT. Tyvärr bara till 8 Juli.Sen får man leta på nätet.
Det har gjorts studier på prebiotika och sömn,dock i liten omfattning.
Karolinska Institutet har noterat att det bedrivs forskning i USA men Sverige har mig veterligen ännu inte tagit upp forskning på området.
Sömnen och tarmfloran
När vi har svårt att somna skyller vi ofta på jobbstress, oro eller kanske kaffet vi druckit för sent på eftermiddagen. Men nya fynd tyder på att de mängder av mikrober vi har i tarmarna, det så kallade mikrobiomet med bakterier och andra mikroorganismer också påverkar vår sömnhälsa.
Sedan tidigare vet vi att det finns kopplingar mellan mikrobiomet och hälsa – tex risken för inflammation i tarmen, men det finns också kopplingar till sådant som diabetes och depression. Kronisk stress har visat sig störa den normala dygnsrytmen för tarmarna. Forskare i USA testade därför att ge råttor en diet med prebiotika som kan påverka tarmhälsan positivt. Prebiotika är fibrer som inte bryts ned av kroppens matsmältningsenzymer utan når tarmarna i intakt form. I tarmarna fungerar de som näring åt bra bakterier och stimulerar deras tillväxt. Syftet var att testa om sådan diet kunde verka skyddande för stress.
Det visade sig att råttorna som fått diet med prebiotika hade mer mjölksyrabakterier (laktobaciller) i tarmen. De råttorna hade också bättre R.E.M-sömn och lättare att somna om, trots stress jämfört med råttor som fått sin vanliga diet. För oss människor kan det också vara viktigt att tänka på vad vi äter. Speciellt innan vi går till sängs. Om du är sugen på något sött kan det vara bra att kombinera det med fibrer tex. Sov gott!
Dessa 2 områden är förmodligen bara ett skrap på ytan över nya diton vi kommer få läsa att prebiotika har effekt.
Men om vi går tillbaka till inledningen i detta inlägg, kroppens vidunderliga immunförsvar.
Det undertecknad tror kommer hamna mer och mer i fokus då även sjukdomar som denna viruspandemi covid-19 drabbar så många.
Först en kort inblick i immunförsvaret.
Den övervägande delen av kroppens immunförsvar sitter i kroppens tarmsystem.En del säger 70% medan andra påstår att 80% av tarmfloran (mikrobiota) har direkt inverkan på immunförsvaret.
För att bena ut hur immunförsvaret är förknippat med tarmfloran är en enkel förklaring att inuti kroppens tarmväggar sitter immunceller.
På tarmslemhinnan befinner sig immuncellernas receptorer,alltså inpassagen till kroppens immunsystem.
Tarmslemhinnans funktion är att sortera ut vad kroppen ska ta in respektive skicka ut den s.k "naturliga vägen".Man kan kalla den en skyddsbarriär.
Det som är nyttigt för kroppen absorberas i tarmen och släpps in i kroppen via tarmslemhinnan.
Är miljön i tarmfloran i obalans,dvs PH-värdet för högt,pratar man om att onda bakterier rubbat balansen.
Det i sin tur försämrar tarmslemhinnans funktion negativt och kroppen får in bakterier den inte behöver/vill ha.
Exempel på sjukdomstillstånd som då uppstår kan vara blodförgiftning och lunginflammation.
Även immunförsvarets receptorer tar då upp dessa bakterier som då naturligtvis sätter ner kroppens
möjligheter att så effektivt som möjligt försvara sig mot infektioner och sjukdomar.
Ta exempelvis det nu aktuella covid-19 viruset.
4 Svenska läkare/forskare har nyligen skrivit en artikel i Läkartidningen, som f.ö. läses av 77% av Sveriges läkare.Troligtvis det mest spridda organet för läkarkåren.
Artikelförfattarna baserar förmodligen sin text på ny kunskap erhållen under virusets framfart.
Sträva efter balans i tarmens ekosystem vid svår covid-19
En balanserad tarmflora (eubios) är avgörande för att upprätthålla immunologisk stabilitet, respons på infektioner och resistens mot kolonisering med patogena bakterier och för att förhindra bakteriell translokation.På en intensivvårdsavdelning påverkas och försvåras möjligheterna att upprätthålla en balanserad tarmflora bland annat av viremi, läkemedel och nutrition.
Även om covid-19 är en viral sjukdom kan den kliniska bilden kompliceras av bakteriell infektion, varför antibiotika ofta ordineras. Antibakteriella medel (framför allt bredspektrumpreparat) kan åstadkomma en störning i tarmens ekosystem (dysbios) med allvarliga följder som svår och ibland livshotande diarré relaterad till Clostridium difficile-infektion.
Vid dysbios finns också risk för translokation av bakterier till blodbanan (sepsis) och organsvikt.
Även behandling med protonpumpshämmare kan orsaka störningar i den mikrobiella balansen och ge upphov till infektion med C difficile.
Mikrobiotan fermenterar kostfibrer och producerar korta fettsyror (short chain fatty acids).
Korta fettsyror är bland mycket annat en viktig energikälla för tarmmukosan.
Sondmat utan kostfibrer försätter mikrobiotan i ett svälttillstånd som minskar koncentrationen av korta fettsyror med risk för att patogener vandrar in i blodbanan.
Att bevara eller återställa tarmens ekosystem är centralt i vården av svårt sjuka patienter med C difficile-infektion. Fekal mikrobiota-terapi är en mycket effektiv behandling, där nya studier visar positiva effekter vid etablerad sepsis. Sars-cov-2 har påvisats i feces hos patienter med covid-19, och utsöndring av viruspartiklar kan ske flera månader efter tillfrisknandet.
Med tanke på detta är det viktigt med noggrann screening (även av feces) hos potentiella donatorer av mikrobiota. En alternativ behandlingsform kan vara odlad tarmflora.
Sondmat med fibrer bör vara regel för att bibehålla den viktiga produktionen av korta fettsyror. Antibiotikabehandling ska naturligtvis sättas in när behov föreligger, men man bör i möjligaste mån undvika bredspektrumpreparat. Azitromycin har en fördelaktig profil mot luftvägspatogener, är relativt skonsamt mot tarmfloran och tycks även förkorta utsöndringen av sars-cov-2.
Sammanfattningsvis kan bibehållande eller återställande av tarmens ekosystem vara livsavgörande för svårt sjuka patienter, inte minst för dem som drabbats av den allvarliga formen av covid-19-infektion. "
Insikter liknande ovanstående lär publiceras inom andra sjukdomsområden är min övertygelse.
2018 sammanställde Livsmedelsverket information om tarmflorans betydelse för människans kropp och välbefinnande. Det efter,som de skriver, ett stort intresse och förväntad utveckling inom området.
Sen 2018 har förmodligen intresset och kunskapen ökat då man identifierat just mag/tarm-systemets betydelse,och då framförallt för kroppens immunförsvar.
- Tarmen med sina mikroorganismer – mikrobiotan – utgör ett av kroppens största organ. Den står för en stor del av kroppens metabolism och utgör även en viktig del av immunförsvaret. Senaste årens forskning visar att tarmflorans sammansättning av mikroorganismer och dess funktion också har stor betydelse för hälsan och uppkomsten av sjukdomar. Maten och dess innehåll av mikroorganismer, näringsämnen och potentiellt skadliga ämnen är en av flera faktorer som kan påverka tarmfloran. Frågor som rör tarmfloran är således mycket relevanta för flera av Livsmedelsverkets områden, med samverkanseffekter inom såväl nutrition, toxikologi som mikrobiologi.
Tarmfloran är ett forskningsintensivt område och redan idag finns ett stort intresse bland konsumenter om tarmfloran kopplat till mat och hälsa. För att möta den förväntade utvecklingen inom området, har Livsmedelsverket sammanställt kunskapsläget om tarmfloran ur vårt perspektiv som livsmedelsmyndighet, dels på kort sikt – det är viktigt för oss att hålla oss uppdaterade och kan bemöta frågor, och dels på lång sikt – en mångfald livsmedelsprodukter och innovationer kan förutspås inom detta fält. Kunskapsunderlaget kommer att ligga till grund för Livsmedelsverkets fortsatta arbete inom området.
Tarmfloran med sin stora genetiska variation är ett av kroppens största organ. Den utgör en viktig del i vårt immunförsvar och står för en stor del av kroppens metabolism, bl.a. genom att bryta ned kostfibrer i tjocktarmen till kortkedjiga fettsyror. De senaste årens forskning har hävdat att en förändring i tarmflorans sammansättning och/eller funktion (dysbios) kan kopplas till flera olika sjukdomar, alltifrån olika gastrointestinala åkommor till onkologiska, metabola, kardiovaskulära, neurologiska, psykiatriska, respiratoriska och autoimmuna sjukdomar. Mycket av dagens forskning fokuserar därför på att utreda mekanismerna för hur dysbios uppträder, vad det innebär fysiologiskt och vad som är orsak och verkan när det gäller eventuella konsekvenser i form av olika sjukdomar.
Tarmfloran kan ses som ett ekosystem som karakteriseras av ett antal dominerande grupper av bakterier som är gemensamma för en viss population, medan det på artnivå är en enorm variation i sammansättningen hos olika individer. Tarmfloran består också av mikrosvampar, protozoer och virus. Kunskapen om dessa organismer och deras betydelse för sammansättningen i bakteriefloran och/eller störningar i tarmslemhinnan är emellertid relativt begränsad. Det är i dagsläget oklart om dessa mikroorganismer har en skyddande roll och/eller kan vara en bidragande orsak till uppkomst av sjukdomar, men antalet vetenskapliga rapporter om dessa organismer ökar. Artsammansättningen och det totala antalet mikroorganismer i tarmen är till viss del genetiskt betingad men beror framför allt på faktorer som matvanor, medicinering, ålder och den omgivande miljön. Mikroorganismer i fermenterad mat och probiotiska produkter kan påverka bakterierna i tarmen och specifika tillsatta bakteriestammar har visats kunna återställa dysbios i varierande grad, t.ex. efter en antibiotikakur. "
Länk till Livsmedelsverkets information.
Min kommentar
Kroppens mag/tarm-system kommer att uppmärksammas mer ju mer kunskap forskarna når.
Jag har tagit upp ett område som kommer få betydelse för ett flertal aktörer,ex läkare och läkemedelsindustrin.Nämligen kopplingen tarmflora - immunförsvar.Där har vi ännu inte tillräcklig kunskap för att utveckla nya tekniker jämsides med traditionella vid bekämpning av sjukdomar.
Eller har vi det? Man kan fundera då små "uppstickare" som Carbiotix visar ambition att få fram helt nya botemedel baserat på att stärka kroppens immunförsvar med sin prebiotika AXOS.
Eftersom rubriken på detta inlägg är Carbiotix - prebiotika är motivet att berätta om vad som sker på deras marknad. Det kommer ny kunskap hur använda ämnet i nya områden, som att forskningen snart listar ut hur bättre använda sig av kroppens eget immunförsvar.Bägge dessa delar är Carbiotix en aktör inom.
En mycket liten sådan (än så länge) och förmodligen mer perifert sett av en utomstående.
Men eftersom Bolaget besitter djup kompetens i sitt område och snart/redan har utvecklat en kommersiellt gångbar prebiotikaprodukt är min tro att Bolaget kommer synas i större sammanhang inom en inte alltför lång framtid.
Från PM Feb 2020.
Carbiotix har nått en viktig milstolpe i utveckling av sin Prebiotika
Carbiotix AB (publ) ("Carbiotix") meddelar härmed att bolaget framgångsrikt har avslutat enzymutvecklingsarbetet för dess prebiotiska ingrediens som innehåller AXOS. Detta är en viktig milstolpe i kommersialiseringen av Carbiotix prebiotiska fibrer, vilket möjliggör för bolaget att påskynda uppskalnings- och det regulatoriska arbetet under 2020.
Prebiotika kommer uppmärksammas i ett bredare perspektiv än vi sett hittils.
Organet US News,Health placerade prebiotika som nr 1 på en 10-i-topplista i trend över kommande hälsorelaterade produkter.
1. Prebiotics are the new probiotics.
Prebiotics promote the growth of beneficial bacteria, aka probiotics. While prebiotics
have been in the shadow of the living bacteria themselves, now there’s
greater appreciation for these behind-the-scenes players for their role
in improving the gut microbiome.
I spotted prebiotics (dietary fibers that feed friendly gut bacteria)
in everything from sparkling tonics and powdered supplements to the new
Gut Happy Cookies from Uplift Foods.
Länk till listan.
I ett kommande inlägg kommer jag förklara varför jag tror prebiotika har en bättre framtid (potential) än dess mer kända kompis probiotikan.Länk till listan.
Mvh the99
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar