"Carbiotix AB (publ) ("Carbiotix") meddelar idag att bolaget nått flera viktiga milstolpar i uppskalningen av sin prebiotiska majsfiberextraktingrediens som innehåller AXOS (AXOS).
Dessa inkluderar optimering av bolagets första kommersiella AXOS-process och produkt, säkerställande av en leverans av majskli från en av de fem största globala spannmålsproducenterna och införandet av en första uppskalningsplan för tillverkning av AXOS.
Carbiotix kommer nu att påskynda uppskalningsverksamheten under andra halvåret 2020 när bolaget riktar sig till den globala marknaden för prebiotiska ingredienser värd 5 miljarder euro, samt medicinska livsmedel och terapeutiska tillämpningar på marknader som överstiger 15 miljarder euro.
AXOS är en andra generationens prebiotika som Carbiotix och dess CSO Dr. Peter Flack har forskat kring och utvecklat under de senaste åtta åren."
Och i tisdags kom Karolinska Institutet ut med att de genomfört en studie tillsammans med forskare från Harvard.
En större studie som omfattade 24 000 patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Man konstaterade att användningen av antibiotika ökar risken för att utveckla olika typer av mag/tarmsjukdomar. Från det oberoende organet LäkemedelsVärlden,som vänder sig till alla aktörer inom hälsa,sjukvård,forskning och läkemedelsindustrin, klipper jag in deras sammanfattning av studien.
Ny studie styrker samband mellan antibiotika och IBD
Antibiotikabehandling ökar risken att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom enligt en studie i Sverige.
18 aug 2020, kl 11:10
Forskare och läkare har på senare år allt mer börjat diskutera möjliga samband mellan antibiotika och IBD, inflammatorisk tarmsjukdom.
Inom samlingstermen IBD ryms ulcerös kolit, Chrohns sjukdom och flera andra, mindre vanliga diagnoser. Gemensamt för dem är att de blir allt vanligare i Europa, USA och i andra områden med snabb ekonomisk utveckling. I Sverige är närmare en procent av befolkningen drabbad.
En hypotes är att utbredd antibiotikaanvändning kan bidra till IBD-ökningen. Enligt hypotesen beror sambandet mellan antibiotika och IBD på att antibiotikabehandling förändrar bakteriefloran i tarmen. Det pågår också forskning om olika sätt att återställa den rubbade balansen bland annat som ett sätt att motverka IBD,
Bekräftar hypotes om antibiotika och IBD
Svenska och amerikanska forskare publicerar nu en stor epidemiologisk studie som ger ett tydligt stöd för att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för IBD. Studien är gjord av forskare vid Karolinska institutet och Harvard medical school och publicerad i The Lancet gastroenterology & hepatology.– Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt – att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD, säger huvudförfattare dr. Long Nguyen vid Massachusetts general hospital, Boston, i ett pressmeddelande.
– Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet.
Använde svenska registerdata
Forskarna använde data från en annan stor svensk forskningssatsning, den så kallade Espressostudien (Epidemiology strengthened by histopathology reports in Sweden). Den är ett pågående samarbete mellan 28 patologilaboratorier i Sverige om mag-tarmsjukdomar. Laboratorierna har i ett gemensamt databasregister samlat analyser av vävnadsprover samt andra undersökningsresultat för sammanlagt drygt två miljoner patienter.Forskarna bakom den aktuella studien fokuserade på alla över 15 år som fått en IBD-diagnos under en tioårsperiod från och med januari 2007 till och med december 2016. Totalt kom 23 982 patienter med laboratorieverifierad IBD att ingå i studien (cirka 16 000 med ulcerös kolit och 8 000 med Chrohns sjukdom).
Forskarna jämförde sedan IBD-patienterna med 117 827 kontrollpersoner som var matchade med hänsyn till ålder, kön och län. Med hjälp av det svenska receptregistret studerades personernas antibiotikakonsumtion. Forskarna uteslöt då året närmast IBD-diagnosen för att undvika att ta med antibiotikaförskrivning som kunde hänga samman med symtom på ännu odiagnostiserad IBD.
Fördubblad risk
Analysen visade att tidigare antibiotikaanvändning gav en nästan fördubblad (88 procent högre risk) jämfört med att inte alls ha använt antibiotika. Samband fanns både för ulcerös kolit och för Chrohns sjukdom.Jämförelserna visade vidare att sambandet blev större ju fler antibiotikarecept en person hade fått samt att bredspektrumantibiotika ökade IBD-risken mer än antibiotika med smalare spektrum.
Forskarna jämförde också IBD-patienterna med 28 732 av deras syskon som inte hade IBD. Detta för att så långt möjligt ta bort effekter av genetik och uppväxtmiljö som skulle kunna påverka IBD-risken och därmed ”störa” studiens resultat. Även vid jämförelsen med syskon syntes ett klart samband mellan antibiotika och IBD, fast något svagare.
Mål att förebygga
Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikabehandling. Tack vare svenska register var en större populationsstudie möjlig.– Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.
Nu hoppas forskarna att deras resultat ska användas som ytterligare argument i arbetet mot felaktig antibiotikaanvändning.
– Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Jonas F Ludvigsson.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad har då denna studie att göra med Carbiotix och deras prebiotikaprodukt AXOS?
För det första visar det jag beskrev tidigare,att forskning kring tarmflora kommer öka ju mer kunskap vi får av hur viktig detta område är.
Just i detta fallet med IBD där man konstaterat kopplingen till antibiotikaanvändning är Carbiotix redan på G att utveckla ett motmedel mot IBD.
I Januari i år började man samarbeta med en ledande expert inom området IBD.
Carbiotix utökar sin rådgivande grupp med en välkänd tarmhälsoexpert (Cision)
2020-01-28 08:45
Dr. Marsal anses vara en ledande expert inom området IBD och kopplingen mellan tarmhälsa och andra sjukdomsområden. Kontakten med Dr. Marsal kommer att förstärka Carbiotix förmåga att utnyttja bolagets teknologiplattform och att ta dess tarmhälsorelaterade produkter och tjänster till marknaden.
Dr. Marsal är för närvarande lektor vid avdelningen för immunologi (EMV) och medicin (IKVL) vid Lunds universitet och läkare i internmedicin och gastroenterologi / hepatologi vid Skånes universitetssjukhus. Dr. Marsals huvudsakliga forskning inkluderar patobiologi och immunologi av IBD, att utforska verktyg för att optimera den kliniska hanteringen av IBD samt forskningsprojekt beträffande systemiska inflammatoriska sjukdomar och hanteringen av immunologiska biverkningar från immunterapi (ICPI) cancerterapi.
Kristofer Cook, CEO for Carbiotix, kommenterar
”Vi är oerhört glada att välkomna Dr. Marsal till vår rådgivande grupp och ser fram emot att arbeta nära honom när vi ökar vår prekliniska och kliniska verksamhet framöver. Dr. Marsals råd kommer att spela en nyckelroll i utformningen av våra kliniska planer och marknadsstrategi. Dessutom borde Dr. Marsals nätverk inom läkemedelsindustrin skapa möjligheter till intresse från viktiga aktörer."
Dr. Peter Falck, CSO for Carbiotix, kommenterar
”Dr. Marsal har en mängd praktisk kunskap inom IBD-området, liksom andra sjukdomsområden kopplade till tarmhälsa. Hans bakgrund och forskningsintressen passar perfekt med Carbiotix nuvarande tjänsteportfölj och produktutvecklingsplaner och skapar därmed förutsättningar för ett mycket produktivt samarbetsförhållande som kommer att vara ömsesidigt fördelaktigt.
Jag ser fram emot att interagera med Dr. Marsal under de kommande månaderna och åren.“
Utan att veta bestämt tror jag att Carbiotix målsättning med AXOS vs IBD kommer vara att utveckla en specifik AXOS-produkt som lindrar/botar en konstaterad IBD hos patient.
Samma produkt kommer även kunna sättas in för de som befinner sig i riskzonen att utveckla IBD.
Egenskapen denna AXOS-produkt har är inte en kemisk formula likt ett läkemedel då tillsättande av ytterligare kemikalier än mer försämrar tarmflorans bakteriekultur.För det är just bakteriefloran som tagit stryk av användande av antibiotika. (jag utvecklar det nedan)
Det AXOS istället gör är att utgå från befintlig tarmflora och boosta den att återhämta sig snabbast möjligt och på så sätt återställa balansen som möjliggjort utvecklande av IBD.
Min tankegång baserar jag på den numera kända kunskapen om att antibiotika dödar alltför många av de goda bakterierna i tarmfloran.Det ger en obalans vilket att det förutom försvagar kroppens immunsystem även ger sjukdomar inne i tarm och mage,IBD.
För att reda ut antibiotikans roll hur den påverkar tarmfloran går vi till nätet och från ekoappen samt Supersynbiotics får vi bra info :
Antibiotika skadar tarmfloran
Den överdrivna antibiotikaanvändningen har även selekterat fram mer aggressiva former av bakterier och svampar. De encelliga jästsvamparna är betydligt större än bakterierna och deras funktion är att städa upp i tarmkanalen genom att bryta ner osmälta matrester. Men om bakteriernas och svamparnas närmiljö ändras, kan svamparna övergå i en mer aggressiv form. Detta kan orsaka problem överallt; i huden, slemhinnorna, matsmältningen och i underlivet (inklusive smärta).Nyare forskning visar att bara en kur av antibiotika försämrade tarmfloran i upp till ett år!
Antibiotika av sorten ciprofloxacin, clindamycin, amoxicillin eller minocycline hade olika effekter på tarmkanalens och salivens bakterier. I munnen nybildas bakterier snabbt, medan det tar månader för tarmen att reparera skadan av en enda antibiotikakur. Kortast negativ inverkan hade amoxicillin med upp till tre månader, medan ciprofloxacinen har en negativ effekt på tarmkanalens mångfald av bakterier i upp till 12 månader.
Utslagen tarmflora av antibiotika
I normala fall håller sig en vuxen persons tarmflora relativt stabil genom livet, men i den västerländska livsstilen finns det flera faktorer som kan orsaka både tillfälliga och långsiktiga störningar i tarmfloran. Några exempel på detta är ohälsosam kosthållning (för mycket processade livsmedel och för lite fibrer), längre perioder av hög stress, samt behandling med antibiotika.Antibiotika ges vanligtvis vid olika typer av infektioner, där antibiotikans uppgift är att ta död på de elakartade bakterier som orsakat infektionen. Samtidigt som antibiotikan tar död på de onda bakterierna, kan dock en stor del av de goda bakterier som finns naturligt i tarmen också stryka med. Detta orsakar en obalans i tarmfloran, vilket i sin tur möjliggör att elakartade bakterier, mikrosvampar och andra skadliga organismer kan ta sig in i tarmen.
90 procent av tarmfloran kan slås ut
En vanlig penicillinkur kan slå ut uppemot 90 procent av tarmfloran och det kan i värsta fall ta flera månader och ibland till och med år innan den blir helt återhämtad. Vanliga besvär är diarré, urinvägsinfektioner, svampinfektioner och allmän överkänslighet gentemot både infektioner och olika typer av födoämnen.Hur påverkad tarmfloran blir av antibiotikan beror på vilken typ av antibiotika som används. Antibiotika med smalt spektrum är riktad mot en specifik bakterie och har därför en mildare påverkan på tarmbakterierna. Antibiotika med brett spektrum å andra sidan är effektivt mot flera olika sorters bakterier och har därmed en kraftigare påverkan på tarmfloran.
Återställa tarmfloran efter antibiotika-kur
En vanlig rekommendation vid behandling med antibiotika är att tillföra goda bakterier för att kompensera för den negativa effekten på tarmfloran. Det är även viktigt att tillföra fibrer (prebiotika) då det fungerar som föda till de goda bakterierna. Detta kan till viss del göras genom att anpassa kosten men även via ett synbiotika-tillskott som kombinerar goda bakterier och fibrer.Goda bakterier kan adderas till kosten både innan, under och efter antibiotika-kur. Vid en pågående behandling är det dock viktigt att vänta minst två timmar efter att antibiotikan tagits innan de goda bakterierna intas för att inte effekten ska förtas.
Förebygg med fibrer
Att äta en kost rik på växtfibrer är mycket bra för tarmfloran. Framförallt är det lösliga fibrer som fungerar som prebiotika, det vill säga mat till tarmbakterierna. Dessa fibrer finns i olika typer av växtföda som till exempel sparris, rotfrukter, lök, frukt och bär. Olösliga fibrer å andra sidan finns framförallt i olika typer av sädesslag och kan vara lite svårare för kroppen att hantera i samband med antibiotika-kur när magen är extra känslig.Om man sedan tidigare är van vid en fiberfattig kost, kan magen ibland reagera när man ökar fibermängden, oavsett om fibrerna är i form av mat eller kosttillskott. Därför kan det vara bra att trappa upp fiberintaget successivt och gärna börja lite i förväg om man vet att en antibiotika-kur kommer att komma lite längre fram – till exempel vid en planerad operation. "
Det sista stycket Förebygg med fibrer summerar varför AXOS kommer hitta en ny marknad när väl kunskapen att förebygga negativa effekter av antibiotikaintag når ut till sjukvården och utskrivande läkare.
Att innan man börjar en antibiotikakur rekommenderas man att förebygga med att inta prebiotika,som ex AXOS.
Frågan är vad som kommer först :
- Att Carbiotix forskat fram en AXOS-produkt som når marknad för IBD-drabbade.
- Att Carbiotix har en AXOS-produkt ute på marknaden när väl kunskap om dess förebyggande effekt vid antibiotikabehandling blir allmänt känt.
Oavsett vilket är Bolaget så väl positionerade för att möta ett befintligt behov.
Ps.Mitt nästa inlägg kommer handla om affärsområdet Axos-mat,dvs del 3 av 4.
Notera gärna hur Carbiotix "kollega" Bayn,med enbart 1 affärsområde,värderas i nuläget.
(fuskinfo - ca 800 Msek)
Mvh the99
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar