Prostatacancer - Nutid och Dåtid

Läser en artikel om en man som inte finns idag,en man som vid 54 års ålder dog i sviterna efter en prostatacancer.Kunde varit jag då ålder och omständigheter är ungefär snarlika.

Jag väljer att ta in denna tragiska historia på min blogg så kanske de i riskzonen förstår att man måste kämpa för sin rätt att bli undersökt i tid.Aldrig,Aldrig,Aldrig förlita sig helt på vad läkare och vården säger och gör.

2 år tog det för Joakim att få ett PSA-test utfört,men då var det för sent.

 

Joakim hade svår cancer - upptäcktes efter 2 år.

Monica Almqvist, 51, söker svar på varför det behövde gå så illa för hennes make: ”Varför blev han inte undersökt i tid?”

Inte förrän två år efter första läkarbesöket upptäcktes prostatacancern, som då spridit sig till skelettet.

I somras somnade Joakim Almqvist in, 54 år gammal.– Jag är förkrossad. 

Det har varit hemskt att se honom lida, säger Monica som nu har anmält Skaraborgs sjukhus till IVO, inspektionen för vård och omsorg.

 

Joakim Almqvist från Lidköping avled 16 juni efter flera års sjukdom, med svåra smärtor och otaliga läkarbesök.

Kvar hemma finns hans hustru Monica Almqvist och de två gemensamma tonårssönerna. 

Även Joakims två vuxna barn sörjer sin pappa.

– Kanske hade han levt i dag om hans prostata hade undersökts från början. 

Jag gråter varje dag, säger Monica Almqvist.

Maken sökte vård första gången hösten 2016 för besvär med svullnad och värk i underlivet.

Men det skulle dröja två år innan en läkare undersökte prostatan, tog PSA-prov och vävnadsprov, berättar Monica Almqvist.

Cancern hade hunnit sprida sig

– Då blev det fart. Han hade skyhöga värden och vid en skiktröntgen upptäcktes metastaser i skelettet. De fanns i hela ryggen, säger hon.

Cancern hade hunnit få en stor spridning och Joakim Almqvist kontaktade själv Löf, landstingens ömsesidiga försäkringsbolag som försäkrar vårdgivare som finansieras av regionerna. 

Löf har konstaterat att det fanns en fördröjd diagnos av prostatacancer sedan 2016 och att ”prostatapalpation och PSA-test borde ha utförts” redan då.

När Monicas make tog kontakt med Löf 2019 begärde han också ut sina journaler och paret kunde då läsa att det 2016 funnits misstankar om cancer.

Monica läser ur journalen: ”Man bör nog dock värdera patienten återigen på mottagningen för att se så att han inte har några misstänkta elakartade förändringar”. 

Men någon fortsatt utredning hade Joakim aldrig fått förklarar Monica, som också berättat om makens öde för Nya Lidköpings-Tidningen.

 

”Vi blev chockade när vi läste journalen”

– Vi blev chockade när vi läste detta. Det var fruktansvärt, säger hon.

Hon berättar att tidigare i år brast en av metastaserna i Joakims rygg och han blev förlamad från midjan och neråt. I maj drabbades han av kallbrand och fick amputera båda benen.

– Det var hemskt att se honom lida. Jag är förkrossad över att det behövde bli så här, säger hon,

Nu har hon anmält Skaraborgs sjukhus till Ivo, inspektionen för vård och omsorg.

– Jag får inga svar från vården, varför det blev som det blev. Då får IVO rycka in och göra en grundlig utredning och gå till botten med vad som hänt. Jag vill inte att någon annan man ska råka ut för samma lidande som Joakim, säger Monica.

”Får inte se sönerna växa upp”

Hon berättar om naturmänniskan Joakim som var glad och positiv trots sjukdomen, som älskade att vara ute i sin båt, som fiskade och tycke om att gå ut med hunden. 

– Han har fråntagits möjligheten att fortsätta leva, att få se sina söner växa upp. 

Jag är så ledsen, säger hon.

 

Skaraborgs sjukhus avstår från att kommentera Joakim Almqvists fall:

– Tyvärr har vi svårt ge kommentarer när det gäller enskilda patientärenden på grund av patientsekretess (1). Vi vill så klart ha återkoppling när man inte tycker vården har gjort vad man förväntar sig (2). Det är oerhört viktiga frågor som vi tar på största allvar (3). Det beror inte på ointresse att vi inte kan kommentera, säger Michael Malmborg, kommunikationschef Skaraborgs sjukhus (4).

 

Min kommentar

Kommunikationschefens uttalande är så typiskt standardiserat,som en mall alla anställda kommunikationsnissar får med från sin utbildning.

Ett A-B-C i att :

1. Avskärma dig/din uppdragsgivare från problemet. 2. Visa (i ord) sympati med den drabbade. 

3. Visa (i ord) att man ser allvarligt på detta. 4. Upprepa gärna med andra ord hur seriös man är i sin uppriktiga inställning.

 

Joakims efterlevande förtjänar bättre bemötande än att behöva tampas med en vårdgivare som gömmer sig bakom en A-B-C utbildad kommunikationsnisse.

För övrigt ett tips till er läsare.Nästa gång ni läser eller hör en kommunikatör (grindvakt) utskickad av ett företag/organisation/makthavare/politiker.Läs/lyssna på vad de skriver/säger.

Kör de mantrat enligt A-B-C kan man vara säker på att de har nåt att dölja och under inga omständigheter hoppas på djupare granskning eller uppföljning.

Det här är bara min egen syn som baserar sig på att jag är trött på att alltför många "skurkar" slipper undan ansvar om de skickar fram en välbetald grindvakt som "make the trouble go away".

Nog om det.

 

Dagens inlägg är ämnat att belysa att vi än idag har en vård som kräver att den vårdsökande är påläst och framförallt inte nöjer sig med ett betryggande svar från någon man ser som en auktoritet inom området när man ändå känner att något är fel.Lyssna på magkänslan och kämpa för att få en bredare/fördjupad undersökning.Om så vara från en annan vårdgivare.Joakims död var helt onödig.

 

Idag är det nästan exakt 3 år sen jag skrev om min egen kamp : Cancer, min egen historia

 

Ur inlägget :

Själv maler en oro inom en som inte vill släppa.
Blir kallad till hälsotest efter några månader och hoppas få svar på hur PSA har utvecklats sen förra gången.
Men nix,det har man inte mätt då man inte tyckte det var nödvändigt.
Om 1 år kan vi kolla, säger husläkaren. Ingen anledning till oro var det som gällde.
Men, undertecknad nöjer sig inte med det utan kräver ett nytt test omedelbums.
"Det känns inte bra" är mitt motiv läkaren böjer sig för.
Redan efter några dagar ringer husläkaren aningens skärrad på rösten.
- Du har förhöjt värde på 7,8.Du måste ta ett nytt PSA-test omedelbums för att verifiera värdet.
Nytt PSA-test,nytt samtal från läkaren.
Värdet har på 5 dagar gått upp till 9,6 och nu var det inga ord som " ingen anledning till oro" längre.
Istället får jag en kallelse till en urolog som ska vara proffs på detta elände.
Nytt PSA-test som visade 4,2 och koll på prostatan via div maskiner.
Ingen anledning till oro säger urologen.


Jag har under tiden googlat allt jag kunnat om alternativ till PSA-test och hittat nåt som heter Stockholm 3. Detta mindre trubbiga test ska vara mer tillförlitligt så jag frågar urologen om vad han tror om det. Blir han mer klok om han även får det testet att lägga till de testerna jag redan genomfört var min fråga.
Absolut säger proffset.
Testet utförs och det visar på låg sannolikhet för att utveckla prostatacancer.
Ingen anledning till oro säger proffset.
Han tycker det räcker att jag blir kallad till nytt PSA-test om 1-2 år.
Njae säger jag. Det känns inte bra.
Jag vill inte vänta utan gå vidare här och nu med biopsitagning.
Proffset tvekar och tycker inte det behövs.
Men jag upprepar återigen : Det känns inte bra !!
Biopsin utförs några dagar senare (man tar små bitar från prostatan och kikar i mikroskop om någon av dessa har cancerceller).
Proffset ringer efter några veckor (6) och säger : Tyvärr. Man har hittat cancer i proverna.
- Jag remitterar dig till Karolinska Sjh omedelbums.