2020 skrevs artiklar om att 3D-bioprinting kommer revolutionera vården :
🖨 5 sätt som 3D-skrivare kan göra nytta inom vården
3D-skrivarteknologin kallas additiv tillverkning (AM) inom industrin, och har för gemene man hamnat lite i skuggan av andra, mer vardagsnära innovationer. Men tekniken kan revolutionera vården.
Framförallt är det inom vårdsektorn som det sker stora steg framåt just nu. Techsajten ZDNet guidar oss till det senaste inom 3D-printing.
1: Skriv ut ditt nya organ
Det är inte längre bara plast och gummi som lämpar sig för 3D-skrivare. Genom att använda dina egna stamceller för att skapa ett "skrivarbläck", kan man i princip printa ut nya organ redan i dag. Hud, magsäck och urinblåsa anses redan hyfsat görbart, medan hjärta och lever kräver betydligt högre komplexitet på grund av alla små och stora blodkärl. Men ett slags bioprintat hjärta har faktiskt utvecklats vid universitetet i Tel Aviv.
Bara i USA väntar 120 000 personer på ett nytt organ, så möjligheterna är enorma. Och eftersom man bioprintar med patientens egen vävnad är risken betydligt mindre för att kroppen ska stöta bort det nya organet.
Redan i dag sker en rad spännande experiment som befinner sig i olika stadier. Bukspottkörtel, lever och hornhinna är några resultat. Sculpteo har samlat en del coola exempel.
2: Ett chip kommer lastat
Man behöver förstås inte bioprinta hela organ för att göra nytta. Små vävnadsbitar kan imitera hur din kropp beter sig på olika sätt. Därmed kan man på detta "organ on a chip" testa nya läkemedel och behandlingsmetoder. Kanske kan detta fasa ut djurförsök?
3: Även död vävnad räknas
Genom att ta död vävnad och bygga upp 3D-modeller kan cancerforskarna testa nya former av immunoterapi innan experimenten når patienten.
4: Läkemedelskomposition
För små och medelstora life science-bolag börjar 3D-skrivarna redan bli oumbärliga. Istället för att riskera stora produktionsserier kan läkemedelsforskare i dag experimentera med direktproduktion. Med extrem noggrannhet kan olika komponenter testas tillsammans för att hitta exakt rätt dosering. Dessutom är det ett utmärkt sätt att avgöra hur två olika läkemedel beter sig tillsammans.
5: Coronakamp
Ett
flitigt förekommande exempel på pandemins ökade samverkan och
kreativitet är de frivilliga sammanslutningar som började 3D-printa
skyddsvisir till sjukvården under våren 2020. Även inom analys av
coronaviruset och utvecklingen av antikroppar har 3D-skrivare använts på
flera håll i världen."
– Vi gör det möjligt att till exempel printa en cancersjuk patients tumörceller för att på ett effektivt sätt kunna testa olika behandlingar utanför kroppen. Och vi kan eliminera djurförsök genom att i stället testa hudvård direkt på printad mänsklig vävnad. Det här innebär att man slipper onödiga djurförsök och testerna blir även mer tillförlitliga än när man testar på till exempel möss – som ju trots allt skiljer sig en hel del från människan. " Länk
Aktuell info från 16 Feb 2022 :
CELLINK och CollPlant ingår ett samarbetsavtal för att utveckla en framtida storskalig produktion av CollPlants regenerativa bröstimplantat med hjälp av CELLINKs Bioprintning-teknologi.
Ett annat företag är svenska Rise som står redo att partna upp med medicinska svenska företag som behöver 3D-Bioprinting utrustning.
- På RISE forskar vi kring nya material och tillämpningar av 3D-bioprinting inom bland annat cancerforskning. Vi driver projekten i samverkan med medicinska och kliniska forskargrupper och industri. Förutom 3D-bioprinting, inkluderar verksamheten forskning och utveckling kring 3D-printning av olika typer av material med fokus mot medicintekniska tillämpningar, där modellering, ytmodifiering, geometrisäkring och materialegenskaper är viktiga delar.
Vi erbjuder metodutveckling, materialutveckling, funktionalisering, printing via våra högkvalitativa EnvisionTEC system:3D-Bioplotter (4th Gen. Manufacturer series) och Perfactory P4 Mini XL. Dessutom karakterisering och utvärdering in vitro såväl som in vivo."
En annan mycket intressant spelare är Fresenius Medical Care. De har verksamhet i Sverige och skriver såhär på sin svenska hemsida :
Regenerativ medicin: Vägen till läkning
Vad är syftet med regenerativ medicin – och hur kan regenerativa behandlingar hjälpa njurpatienter i framtiden?
Dr. Olaf Schermeier, ledamot av styrelse och ansvarig för forskning och utveckling på Fresenius Medical Care och Dr. Jeffrey Lawson, VD för Humacyte, Inc., ett biotekniskt och regenerativ läkemedelsbolag, svarar på dessa frågor.
Tänk om man helt enkelt kunde byta ut kroppsdelar som är skadade, oavsett om det beror på ålderdom, sjukdom eller en olycka! En ny njure, ett fungerande blodkärl, en frisk lever från labbet? Det är en strålande idé – men anses vara långt från verklighet. Men samtidigt främjar forskare över hela världen utvecklingen av regenerativ medicin.
”För närvarande behandlas kroniska tillstånd i första hand med terapeutiska metoder som syftar till att begränsa sjukdomen eller symtomen,” förklarar Dr. Olaf Schermeier, ledamot av styrelsen och ansvarig för forskning och utveckling på Fresenius Medical Care. Men visionen för regenerativ medicin är inte bara att behandla medicinska symptom, utan att verkligen bekämpa och bota deras orsak. ”Regenerativ medicin syftar till att varaktigt återställa fysiologiska funktioner hos organ eller kroppsdel”, sammanfattar Schermeier.
Jag avslutar infon om biobläck med att konstatera att PHI har väldigt nära till en kompetens som ligger i framkant vid enbart 1 typ av biobläckframtagning. Lunds Universitet närmare bestämt.
Nytt biobläck – ett steg närmare 3D-printade mänskliga organ
17 mars 2021
Forskare vid Lunds universitet har utformat ett nytt biobläck som gör det möjligt att använda 3D-bioskrivning för att skapa luftvägar i naturlig storlek och med hjälp av mänsklig vävnad. De utskrivna luftvägarna är biokompatibla och forskarna har i djurmodeller sett att materialet stöder tillväxt av blodkärl inne i luftvägens vägg. Detta är ett viktigt första steg på vägen mot att skriva ut biokompatibla organ i 3D.
Kroniska lungsjukdomar är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen som i EU kostar mer än 380 miljarder euro årligen. För många kroniska sjukdomar finns inget botemedel och det enda alternativet för patienter i slutskedet är lungtransplantation. Det saknas dock lungor från donatorer för att möta behovet för alla dem som väntar på transplantation.
" Genom att använda vårt nya biobläck med stamceller framrenade från patienters luftvägar kunde vi bioskriva små luftvägar som hade flera lager av celler. "
Om jag fortsätter på temat RM och Svenska aktörer går det naturligtvis inte att undvika berätta om Karolinska Institutet (KI) och deras toppforskning.
Regenerativ medicin
– Stamceller, transplantation och återbildning av skadad vävnad
Regenerativ medicin och stamcellsforskning är två mycket snabbt framväxande forskningsområden, där revolutionerande vetenskapliga framsteg gjorts under de senaste åren, och där stora medicinska förhoppningar ställs för hur denna kunskap ska kunna bota sjukdomar.
Regenerativ medicin syftar till att ersätta skadad eller förlorad vävnad med nya celler som produceras från stamceller som först odlats i laboratoriet eller där stamceller från patienten direkt kan aktiveras till att utvecklas till önskad celltyp.
Sedan länge används dessa teknologier inom benmärgstransplantation vid till exempel leukemier och blodbristsjukdomar och för att ersätta hud efter brännskador. Men det finns goda skäl att anta att regenerativ medicin kommer att spela en allt större roll i framtiden inom en rad andra medicinska områden där det idag saknas välfungerande terapi. Exempel på sådana sjukdomar är neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom, diabetes, ryggmärgsskador samt hjärtinfarkt.
Stamcellsforskning och regenerativ medicin
Stamceller är omogna celler med förmågan att bilda nya mogna celler. Inom specialiserad forskning kring stamceller försöker forskare på KI hitta behandlingar vid exempelvis ryggmärgsskador, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, hjärtsvikt och ben/broskskador. På KI finns världsledande forskning med embryonala stamcellslinjer och stamcellslinjer från vuxna liksom så kallade inducerade pluripotenta stamceller, iPS-celler. Det sistnämnda kan förenklat beskrivas som tillverkade stamceller. Metoden om hur man kan ”backa” celler tillbaks till ett stamcellsstadium, iPS-celler, tilldelades nobelpriset i Medicin eller fysiologi 2012." (Fetningarna är mina egna)
Senaste nytt inom regenerativ medicin på KI
Återvänder vi till den forskningsstarka staden Lund hittas den Wallenbergfinansierade instutionen WCMM.
Wallenberg Centre for Molecular Medicine (WCMM) at Lund University is a research centre focused on Regenerative and Translational Medicine. WCMM today consists of 24 preclinical as well as clinical research groups in different strong medical disciplines at LU. The coordination with university health care in Region Skåne is crucial for WCMM LU for facilitation of translational medicine.
"Our goal is to provide the best conditions for the future leaders in Swedish academia and health care and for world-leading research in regenerative medicine.
Familjen Wallenberg finansierar även verksamheten inom WIRM.
At the Wallenberg Institute for Regenerative Medicine (WIRM), researchers with different backgrounds, areas of expertise and approaches work to develop fundamental new knowledge about the blood system and to find new treatments that can relieve or cure various blood diseases. "
I mitt nästa och sista inlägg (3/3) om RM går jag in på omvärldsfaktorer samt lite info om övriga sjukdomar RM är tillämpbara inom. Men vi kan konstatera att Sverige är väl rustat för att bli en betydelsefull aktör inom RM när väl genombrottet sker. Jag påstår att det (genombrottet) kommer ske inom en inte alltför lång framtid.
Redan 2017 eller möjligtvis 2018? öppnade Nobel-Stiftelsen för samtal om Regenerativ Medicin och hur långt tekniken kommit.
- Välkommen till ett symposium för allmänheten om stamceller och regenerativ medicin i samband med Forskarlördag på Karolinska Institutet.
Lär dig mer om hur stamceller fungerar, hur de används i klinisk behandling och vilka möjligheter till nya behandlingar som finns inom området regenerativ medicin.
Välkommen även att ställa frågor under paneldiskussionen ledd av Eva
Hellström- Lindberg, Professor/överläkare, Karolinska Institutet och
Kjell Asplund, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd. "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar