Denna blogg kommer fokusera på ett begränsat urval av noterade bolag jag själv finner intressanta.
Tanken är att på bloggen visa de senaste nyheterna samt mina egna kommentarer till dessa. Men även publicera bolagsrelaterat material som man kanske inte annars hittar via de traditionella kanalerna.
söndag 5 juni 2022
Nostalgia och engelsk hyllning
Som bekant firar England i dagarna drottning Elizabeth´s 70 år på tronen. Härliga England med sin rojalistiska befolkning där man är så stolt över Her Majesty The Queen Elizabeth. Traditioner och symboler är utmärkande för denna underbara nation.Japp,undertecknad har sen tidiga år varit förtjust i detta land som producerat så mycket av sånt som haft betydelse under ens uppväxt. Tänk ex musik och James Bond.
Redan som parvel i 14 års ålder fick jag möjlighet att stifta mina första bekantskaper med detta land mer handgripligen. Efter ha influerats så mycket av deras musikindustri och den vägen verkligen börjat uppskatta språket "tjatade" undertecknad till sig möjligheten att åka på en språkresa och bo hos en engelsk familj.
Så under ca 1,5 månad gick man i engelsk skola och lärde sig mer där än under hela skoltiden.
Utöver detta hade jag förmånen att bo i en liten engelsk stad,Penzance med idag 16 000 invånare.En miljö som var så brittisk man kan komma.Och på den tiden innan språkresor slog igenom rent allmänt var vi inte så många studenter vilket gjorde att man var lite av ett exotiskt inslag i befolkningens ögon. Look,here comes the swede! fick man emellanåt höra. Det var lätt att urskilja undertecknad mot andra elever (engelska) då dessa bar skoluniformer vilket jag slapp,sen att man knallade omkring i äkta svenska träskor underlättade säkert.
Utöver att traggla glosor och det engelska språkets uppbyggnad ingick pedagogiska inslag mina svenska lärare hade förfasat sig över. Min lärare Mary ansåg att förutom språket skulle man lära känna den engelska kulturen,annars var man ändå en novis.Så efter en skoldag ingick att besöka typiska engelska företeelser som ex ett teahouse där man fick lära sig att uppskatta drycken som att käka scones.Naturligtvis under Marys föreläsning om teet´s historiska betydelse för det engelska imperiet. Sen hade vi flax att den årliga sjösättningen av båtar skedde den tid jag var där. En stor händelse för stadens befolkning som gick man ur hus för att delta i denna tradition.
Men det "bästa" inslaget var nog att besöka puben Turks Head.Finns fortfarande kvar ser jag.
The Turks Head is the oldest pub in Penzance, steeped in history and family home of Thomas Holloway.Experience the unique atmosphere of place in history that is steeped
in intrigue and mystery. Imagine yourself taking a drink in the same
place that Pirates and Smugglers once used some 750 years ago.
En äkta brittisk pubs atmosfär lär alla som besökt en sådan hålla med om är en speciell upplevelse.
Svårförklarlig men ändå nåt riktigt genuint som bara finns i England.
Sen att Mary ansåg att är man på en pub måste man naturligtvis dricka en engelsk pint.
Som 14-åring svepa sin första öl skulle morsan fått spader av att veta. 😎
Marys introduktion av denna pub följdes naturligtvis av fler besök av mig och mina nya studentkamrater.
Var en speciell känsla att som blyg tonåring mötas av en äldre kvinna bakom baren sägandes :
- Hello love,what would you like to drink?
Love?? Jisses, var människan in love with me? tänkte man första gången. Vågar man stanna kvar på puben var nästa tanke. Men som tur var berättade andra lokala besökare att det är så man bemöts på en pub.
Loveriet kändes därefter inte så betungande vid efterföljande besök.
Den enda negativa delen under denna vistelse jag kan komma på är maten. Engelsmännen då var knappast kända för sina kulinariska bedrifter. Hos familjen jag bodde serverades alltid efter middagen en läskig geleklump i liten skål med ny färg varje dag.Denna geleklump (som jag kallar det) var en efterrätt jag alltid hade svårt för.
Sen dessa pajer... ex kidneypie...huga. Man ville inte veta vad de innehöll utan kämpade med att få ner innehållet (som den väluppfostrade gosse man var).
Detta inlägg är en nostalgisk vandring på the memory lane jag minns nu under den rojalistiska yran hela England deltar i. Och naturligtvis vill inte bloggen missa att salutera detta så stolta land.
Men då med en filmsnutt som bra sammanfattar det brittiska kynnet. Her Majesty och James Bond.
Hur filmmakarna fick det brittiska kungahuset att medverka övergår mitt förstånd,men brittisk humor tillsammans med stolt nationell känsla är ju nåt som präglar detta härliga land. Epic
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar