Från kommentarsbåset kommer info att den tyska delen av GlycoImaging-gänget,med Knut Rurack i spetsen har publicerat en forskningsrapport som bygger vidare på GlycoImagings forskningsresultat.
Som jag förstår det utgår man från grundprincipen GlycoImaging bygger på,att cancercellers yta innehåller en viss typ av kolhydrater (beskrivet som en kolhydratkedja) även kallat glykaner.
Dessa glykaner ingår i det protein som cancercellens yta/hölje/cellmembran består av.
Med den vetskapen utvecklade sen Glycogänget med Anette Gjörloff-Wingren och Knut Rurack i spetsen målsökande cancermarkörer,MIP`sar (Molecularly Imprinted Polymers)
Det unika med dessa MIP`sar är :
1. Egenskapen att hitta och identifiera enbart cancerceller bland miljontals friska celler.
2. Kunna fylla dessa MIP`sar med det mest effektiva läkemedlet för just den identifierade cancerformen.
3. Tillverkningskostnaden för dessa MIP`sar är extremt låg då materialet Glycogänget "uppfann" som dessa består av är baserade på plastlösningar som kroppen kan absorbera.
Bland alla behandlingsformer för cancer är GlycoImaging förmodligen bland den billigaste och mest effektiva.
Det för att det räcker med ett enkelt blodprov för att identifiera vilken cancer det handlar om och sen med ett effektivt läkemedel enbart rikta in sig på cancercellerna och låta de friska cellerna vara i fred.
Jag kan ta min egen cancer som exempel. Min behandling bestod först av ett brett spektra av cellgifter.
De var supereffektiva men höll på ta knäcken på mig då de skördade rakt av även en massa friska celler.
2 ggr fick läkarna avbryta min behandling för kroppen var för svag för att klara av en ny omgång.
Inför sista behandlingen kopplade man upp mig mot div maskiner som ex höll koll på hjärtat innan,under och efter behandlingen. Då var man skröplig vill jag minnas.Orkade knappt ta mig hem efteråt (hade sjuktransport som tur var). En liten utvikning om min egen historia 😎
Kom precis ihåg ,ang min cellgiftsbehandling, att vid en kontroll på hematologen halvvägs in i behandlingen tyckte läkarna att mina värden och allmäntillstånd såg för jävliga ut så jag hamnade på akuten. Liggande i en säng skjutsandes runt till olika rum för mer undersökningar blev jag kvar där ett bra tag innan jag lyckades övertala dem att släppa iväg mig hem. Vågade fan inte stanna där då de mumlade om pacemaker el nåt liknande då hjärtat tagit stryk av cellgifterna.Det avgjorde saken: Låt mig tänka på saken,men nu vill jag hem och vila i min egen säng sa jag. Hade jag stannat vete fasen om de inte hade rullat in mig på ett op-rum och joxat med pumpen.
Alldeles för risky för min smak. Men nära var det. 😎😎😎 Sensmoral: cellgifter är inte att leka med.
Men tillbaka till ämnet, tyska gängets forskningsrapport.
Published online: 09 Oct 2024
Som jag förstår det är utgångspunkten baserad på GlycoImagings upptäckter och lösning.
Knut et al. har fokuserat på 2 specifika cancerformer,bröst och prostatacancer. De mest elaka varianterna av dessa 2 bestar. Med bas från GlycoImaging har de sen förfinat målsökningsfunktionen till att söka upp de mest aggressiva cancercellerna,de som bildat tumörer och är på väg att metastasera in i kroppen och hitta på jävelskap svår att behandla.
Artikelns höjdpunkterNya VVL-märkta fluorescerande röda färgdopade kiseldioxidbelagda PS-partiklar utvecklades och testades för detektion av Tn-antigen, som endast uttrycks i maligna celler.
Bröst- och prostatacancercellinjer genmanipulerade för att uttrycka Tn-antigen på en hög nivå och icke-konstruerade motsvarigheter användes som modeller.
De VVL-märkta partiklarna band specifikt och effektivt till Tn-antigenuttryckande celler jämfört med deras kontrollceller, vilket visas genom flödescytometri.
Konfokalmikroskopi visade att de VVL-märkta partiklarna var bundna till cellytan hos målcellerna, mestadels som aggregat.
Ytterligare optimering för att öka intensiteten av fluorescensen och minska aggregeringstendensen hos partiklar skulle hjälpa till att detektera enskilda partiklar.
De VVL-märkta nanopartiklarna kan användas för att känna igen Tn-antigenuttryckande celler (cirkulatoriska tumörceller) i blodprover från bröst- och prostatacancerpatienter, biopsier eller kryosektioner av tumörprover. I framtiden skulle de också kunna utvecklas för att fungera in vivo som bärare för riktad behandling av Tn-antigenuttryckande cancer.
Min tolkning av denna kompletterande Glycoforskning är att GlycoImaging lever och är aktuell i allra största grad.
Knut et al. har förjupat/förbättrat funktionen hos GlycoImaging till specifika (jävligt elaka) cancerceller mitt bland andra cancerceller. Visar på att det finns fler möjligheter att än mer utveckla tekniken GlycoImaging bygger på.
En bjässe med resurser kan förmodligen utveckla tekniken till att bli en ledande behandlingsform för cancer av olika slag och allvarhetsgrad. Billig och effektiv i användarledet.
Bra jobbat Knut! Mvh the99
Detta var riktigt bra, för det behövdes högre höjd, än det som fanns i tidigare publikationer. Nu blev det hela mer spännande igen.
SvaraRadera